Publikationer vid annat universitet: Larsson K. (2011). Kritiskt tänkande i samhällskunskap. En studie som ur ett fenomenografiskt perspektiv belyser manifesterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9. Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, nr 7. Karlstad University Press. Licentiatuppsats.

Det övergripande syftet med studien är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar digitala verktyg i förskolan. I studien ställs frågan om hur förskollärare använder digitala verktyg i förskolan.

Karlstad University Press. Licentiatuppsats. fenomenografiskt perspektiv belyser manifesterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9. Licentiatuppsats Karlstad University Studies 2011:7 ISSN 1403-8099 ISBN 978-91-7063-339-3 Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik nr 7 © Författaren Omslagsbild: Lars Sjögren Distribution: Karlstad University Press 2.3.4.3 Ett fenomenografiskt perspektiv på lärprocessen Perspektiven går att härleda till sociokulturella, kognitivistiska och fenomenografiska forskningsinriktningar. Vi har valt att utgå från dessa då vi anser att de kan bidra till att ge en fördjupad förståelse för lärprocessen samt belysa röstproblem ur ett fenomenografiskt perspektiv.

4.1 Fenomenografiskt perspektiv _____ 7 4.2 Fysisk närhet _____7 4.3 Lärares syn på fysisk beröring_____7 4.4 Olika former av beröring i förskolan_____9 … gerna utvecklar även sin förmåga att ta barnets perspektiv och att utmana deras tänkande på ett utvecklande sätt. Nödvändigheten av variation . Under senare år har en fenomenografiskt inspirerad pedagogik (se Pramling Samu-elsson & Asplund Carlsson, 2003) fått allt starkare fotfäste inom barnpedagogisk forskning och praktisk verksamhet. Vad är kompetens? : ur ett fenomenografiskt perspektiv By Erik Peterson and Matti Johansson Topics: Kompetens, Social kompetens, Arbete och arbetsmarknad I uppsatsen på D-nivå skrev jag ur ett fenomenografiskt perspektiv om olika uppfattningar bland lärare om vad teoriers om kreativitet kan åstadkomma i undervisning.

Utgångspunkterna är att man därigenom bättre tar tillvara användarnas behov och 2016-07-13 Kritiskt tänkande i samhällskunskap : En studie som ur ett fenomenografiskt perspektiv belyser manifesterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9 VTI har under lång tid forskat om alkohol och droger i trafiken.

av A Edberg — Studiens syfte är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv bidra med kunskap om förskollärares varierande uppfattningar av digitala verktyg i

1.1 Forskningsintresse Mitt forskningsintresse för äldre och alkohol har uppstått i och med mina studier i För att förstå vad fenomenografi har jag nu läst ”Fenomenografi – att beskriva uppfattningar om världen omkring oss” (publicerad första gången 1981) av Ference Marton. Lärande är i ett fenomenografiskt perspektiv en kvalitativ förändring i sättet att erfara, uppfatta ett fenomen, i detta fall lärandet utomhus. Språket är den väg och det instrument med vars hjälp individens uppfattningar för- stås. svenskspråkiga kommuner i Kust-Österbotten utgående ifrån ett fenomenografiskt perspektiv.

Fenomenologi (av grekiska fainomenon, det som synes) är en teori och metod inom filosofin, läran om fenomen och väsen.Inom fenomenologin studeras särskilt förhållandet mellan varseblivningen och objekten för varseblivningen, samt söker förklara eller beskriva idéer och väsen för oss, så som de ter sig för oss.

Fenomenologin är inriktad på essenser bortom upplevelser, medan fenomenografin är inriktad på uppfattningar. Första Fenomenologin är en metod, medan fenomenografin är inriktad på innehåll. Fenomenologin är inriktad på det -ur ett fenomenografiskt perspektiv Författare: Erik Peterson och Matti Johansson Handledare: Gudrun Karlholm och Jan-Erik Perneman Enskilt arbete i pedagogik, 10 poäng, fördjupningsnivå 1 10 p Uppsats Institutionen för individ och samhälle Februari 2004 Den fenomenografiska ansatsen uppstod som ett svar pa forskningsproblem i amnet pedagogik. Detta innebar att en stor del av de studier som gjorts hittills har varit direkt knutna till pedagogiska fragestaliningar. Nagra studier har emellertid gjorts som karaktariserat manniskors uppfattningar utanfor en pedagogisk ram. 2.2 Fenomenografiskt perspektiv Studien har en kvalitativ forskningsansats som benämns fenomenografi. Fenomenologi och fenomenografi ligger nära varandra, båda beskriver en företeelse eller ett fenomen.

Studien är uppbyggd kring hur de deltagande eleverna erfar fyra olika uppgifter designade för att framkalla manifestationer av kritiskt tänkande.
Kolkraftverk kina

Ur pedagogiskt perspektiv analysera coaching som avsedd lärprocess och coachens funktion i sammanhanget samt att diskutera konsekvenserna för coaching i praktiken.

2.4 Prestation och person.
Vilka fordon får du köra om sedan du passerat detta vägmärke

när betala pantbrev
epigenetik betyder
chefsutbildning hr
ratt ratt
pr och reklam
axel wennergrens väg 15
ifk supportrar

27 mar 2012 tivt-, sociokulturellt-, och fenomenografiskt perspektiv. • Jämförande analyser av grundantagande i olika perspektiv och mellan olika teori-.

En intervjuguide har utformats röstproblem ur ett fenomenografiskt perspektiv. Examensarbete Musikpedagogexamen Vårterminen 2017 Poäng: 15 hp Författare: Camilla Bergman Widell Handledare: Ketil Thorgersen Fenomenologi Denna sida är uppdaterad 2002-01-05 (Den här sidan är inte klar utan kommer att revideras framigenom) Termen fenomenologi härstammar från det grekiska verbet phainestai som betyder att visa sig, att uppenbara sig eller avslöja sig. Den svenska motsvarigheten till phainestai är fenomen. musikalartisternas uppfattningar. Studien använder fenomenografiskt perspektiv som teoretisk utgånspunkt och undersökningens empiri har insamlats med hjälp av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att den fysiska aktiviteten som dans innebär Materialet kommer därefter att analyseras utifrån tre olika perspektiv: ett psykologiskt perspektiv samt ett fenomenografiskt perspektiv som exempelvis I uppsatsen på D-nivå skrev jag ur ett fenomenografiskt perspektiv om olika uppfattningar bland lärare om vad teoriers om kreativitet kan åstadkomma i undervisning.